Spondylose

Det er ikke lett å være oppdretter.

I høst fikk jeg beskjed om at Curlygames Aina har spondylose.  Aina er datteren til Kivi og Easy, (Cimramin Faustoso).

Spondylose er en lidelse jeg for ett år siden knapt hadde hørt om. Så fikk jeg beskjed om at Ghost (Hämykiven Aivan Eka Vekara), far til Kawaia, Vårin og Zarla hadde fått diagnosen spondylose. Deretter fikk jeg vite at Lara sin bror hadde spondylose. Og nå altså Aina.

Ut fra det jeg har klart å lese meg til skyldes spondylose en ustabilitet mellom ryggvirvlene, noe som mefører at det dannes broer av knokkelvev mellom virvlene. Disse kan vokse sammen slik at ryggsøylen stivner til og dette kan presse på spinalnerven. Diagnosen deles inn i grader etter hvor alvorlig det er. Ghost har grad 2, definert som tydelig. Symptomene er avhengig av hvor spondylosen sitter.

Aina har spondylose i siste lendevirvel og artrose i begge iliosacralleddene. Det er nærliggende å tro at artrosen i iliosacralleddene er en konsekvens av spondylosen, men det vet jeg ikke sikkert.

Bildet viser hundens skjelett
Hundens skjelett. Lumbar er det samme som lend.
Hoftenes oppbygning
Sacroiliac joint = Illiosakral ledd

Åsa skriver selv om Aina:

«Jag vill berätta att Aina tyvärr inte mår riktigt bra. Hon har under en längre tid haft problem med snedbelastning i bakkroppen och smärtreaktioner från ryggen och även förändrat beteende. Trots lång behandling med både antiinflammatoriska och smärtstillande mediciner samt sjukgymnastik har vi inte fått ordning på det, så därför beslöt veterinär och fysioterapeut att Aina skulle remitteras till en ortopedspecialist och genomgå en CT röntgen av hela bakkroppen inklusive ländryggen.

Det man då fann var att Aina har två skador, dels har hon utvecklat spondylos i sista ländkotan dels har hon pålagringar (artros) i båda iliosakrallederna. Hon har sannolikt haft rejält ont. Enligt ortopeden är Aina synnerligen tuff och visar inga ”vanliga” tecken på smärta, så det var svårt att upptäcka skadorna – vi har alltså tur som har en mycket kunnig fysioterapeut. Prognosen för framtiden är oviss.

Orsaken till att Aina drabbats är också oviss, ingen vet. Det kan vara genetiskt betingat, men måste inte vara det. Aina är ju en stor flicka och med det tempo och fysiskt hänsynslösa beteende hon har, är ju följaktligen också påfrestningarna på kroppen stora. Aina fått jobba mycket med balas- och stabilitetsövningar under uppväxten, men kanske hade hon klarat sig bättre i en annan miljö. Så min okvalificerade gissning är att det, som nästan alltid, är en mix av arv och miljö.

I dagsläget behandlas Aina dels med Onsior som är antiinflammatoriskt och smärtstillande och dels med Gabapentin, en humanmedicin speciellt för rygg- och nervsmärtor som används allt mer i Sverige på hund med mycket god effekt. Hon är glad och mycket lekfull.

Aina måste parallellt med smärtbehandlingen bygga upp stabiliteten i kotpelaren och hålla bäckenlederna rörliga, så hon jobbar i Water treadmill samt med olika riktade fys-övningar. Även laser och akupunktur står på schemat.  Vi ska också lägga in träningspass hemma med olika stabilitetsövningar.

Alla dessa åtgärder ska bädda för ett smärtfritt och aktivt liv för Aina  – och detta är en förutsättning för att livet ska vara roligt och intressant för Aina. Om Aina visste skulle hon hålla med om att det tråkigaste är att vi måste avstå från apporteringsträningen, men det blir för tufft för hennes kropp. Troligen kommer Aina medicinera under mycket lång tid så vi kan heller inte tävla något annat, men vi både kan och ska träna olika ”långsamma” och rörelsekontrollerade aktiviteter – spår, nose work, preparatsök och även rally och trix och lite supersvåra närsök ska vi kunna klara.

Det är verkligen mycket, mycket tråkigt att Aina drabbats men det är som det är, livet går aldrig på räls, och min uppgift blir nu att göra det bästa av denna nya situation vi hamnat i. Det gör mig också ont mycket för Ellisiv skull som lägger så stor omsorg och möda på sin uppfödning, att hon inte får se Aina som den superduktiga apportör hon är.”

Jeg har ikke klart å finne så mange artikler om spondylose foreløpig.  Norsk boxer klubb har, som følge av en overhyppighet av spondylose i rasen, samlet en del informasjon.

http://www.norskboxerklubb.no/nyheter/hva-vet-vi-om-spondylose-hos-boxer-i-dag

Andre artikler:

http://www.drboman.no/rannveigs-blogg/31/spondyloser-hos-hund—sannheter-og-myter

https://vcahospitals.com/know-your-pet/spondylosis-deformans-in-dogs

https://www.vin.com/apputil/content/defaultadv1.aspx?id=5328287&pid=11349

Det hadde vært nyttig å visst mer om hvor utbredt spondylose er i rasen. Dette vil påvirke hvordan vi skal forholde oss til dette videre i avl.

Jeg er veldig trygg på at Aina får et godt liv hos Åsa også fremover, men jeg må si at jeg synes dette er svært leit. Ikke fordi jeg ikke får se Aina brilljere på jaktprøver, men fordi Åsa ikke får brukt Aina til det hun i utgangspunktet ønsket.

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *